Denna helg har varit tuff. De två veckorna tog ut sin rätt och jag är trött på att leva i kaos, samla timmar, inte ha kontroll, hela tiden ligga ett steg före, ha en lång att göra lista medans tiden tickar iväg. Jag är oxå hiskeligt trött på att alla pengar ska gå till resor (som jag dessutom avskyr-själva resandet) att inte ha ett ställe att bo på, att ha ett xtremt dyrt leverne då man bl a inte kan bunkra, handla på billiga affärer då jag är billös mm. Idag tycker jag synd om mig själv, har inte gjort det på länge, försöker alltid tänka framåt, på det som komma skall. Mina känslor är där men är de sanna? Är det verkligen den verklighet jag befinner mig i? Jag har svårt när jag inte vet vad som skall hända, när jag sätts att vänta som tredje part, mitt handlingsutrymme begränsas. Idag tänker jag att jag utvecklats. Från att nästan vara beroende av gruppen (försvarsmakten) att bli tillsägd vad jag ska göra (avskyr idag när någon säger åt mig vad jag ska göra). Har fått en otroligt stark frihetskänsla.
Nu ska jag lyfta blicken från golvet och invänta dottern som sedan ska vidare-då ska jag träna och kicka kroppen till nya stordåd;-)
Melodikrysset vecka 15 - 2025
-
God förmiddag alla melodikryssvänner!
Eftersom de flesta i församlingens promenadgrupp är upptagna med andra
åtagande har vi ställt in dagens promenad. Det...
12 timmar sedan
1 kommentar:
Skickar lite kramar. <3
Skicka en kommentar