Stjärnfamilj

Stjärnfamilj

måndag 25 januari 2010

Apropå jämställdhet

Hemlige mannen är den som hämtar/lämnar dagis för Gustaf. Just nyss ringde han och berättade att det var "fasching"-dag idag-dvs alla barn var utklädda utom..Gustaf:-(
För det hade hemlige mannen inte koll på. Men, jag tror inte Gustaf kommer bli hämmad av detta missöde,han är fortfarande för liten.Men,hemlige mannen som precis fått nytt jobb (sliter ont på jobbet)fått usla nätter nu pga barnens förkylning, inatt var han uppe 3 ggr..2 ggr Gustaf och en gång Livia,så kan jag inte klandra honom. Han får nu dra det lass som gjorde att jag hamnade in i en utmattningsdepression. Jag hoppas dock hemlige mannen är bättre på att ta handom sig själv-dock,jag kan ej ta nätterna då jag svimmar pga min medicin.

Dock,så påminns jag om hur det var när mina stora tjejer var små.
Jag jobbade för tillfället i Afghanistan och min dåvarande man hade det fulla ansvaret för tjejerna..dagis, BVC, mm.

Då råkade han ut för omvänd diskriminering, dvs på BVC när han dök upp med yngsta (då 3 år) så undrade personalen genast var mamma var och mer eller mindre pratade över hans huvud.
De nästan föll av stolen när han berättade att jag var i Afghanistan och skulle återvända ca ett halvår senare..för fortfarande är det mest "naturliga" att mamman sköter allt omkring barnen.

När jag var hemma på leave (ledighet) så for vi förbi på dagis..döm om min förvåning när vi kom dit, så stod en av personalen redo med kaffe till dåvarande maken..Jag vet ingen annan mamma som fått kaffe när man kommer till dagis. Och se,fastän att kläder,ombyten mm ej var med så gjorde det inget, för han var ju pappa?!

Ok,men när jag som stressad mamma (ensamstående chef) glömde vantar till den yngsta,jamen,oj,oj vilka haranger jag möttes av. Det kan ju vara så att detta var individuellt för de personer vi hade att göra med,men ,jag tror inte det.

En annan episod var när jag skulle ta beslut om att åka till Afghanistan eller ej...dåvarande maken sade direkt; självklart ska du göra detta. (Han hade erfarenhet från Bosnien i början på 90-talet och visste att man utvecklades som officer med en sådan erfarenhet som utlandstjänstgöring i ryggen).
Men,många MANLIGA kollegor tyckte jag var IQ-befriad som lämnade barnen och for iväg..men, inga sådana synpunkter till de MÄN med små barn som oxå åkte..och inga svar hade de när jag försökte diskutera frågan.

Jag har tvivlat förstås många gånger om jag gjort rätt val,men min underbara vän,kära S, har alltid peppat och sagt; tänk,vilken förebild du är för dina döttrar. Du visar att ingenting är omöjligt och att arbeta är kul. För tjejer stoppas fortfarande i skolan och pressas in i en roll likväl som pojkarna. En högljudd tjej är fortfarande någon som ska "tystas" ner medans en pojke förväntas vara högljudd och aktiv. En kille som är känslig ska peppas till att bli mer "macho" iställer för att få vara den han är.

För att få ett jämställt samhälle så börjar det redan när våra barn föds.
Varför är rosa bara för flickor och blått för pojkar?Är det för att det bara ska vara så (för att det alltid varit så)eller är det tillåtet för pojkar att välja en rosa jacka som han tycker är fin och får han använda den?Varför provocerar just färgen rosa så många pappor?

Jag pratade framtid med stora dottern och hon sade följande; först ska jag utbilda mig, sedan hoppas jag få jobb. Därefter vill jag skaffa barn, två stycken som pappan får ta hand om så att jag kan jobba alt morfar:-) You go girl!Men, det är många år kvar och mycket kan hända.

Givetvis får de kvinnor som vill vara hemma med sina barn vara hemma-mina inlägg tycker jag ska läsas som att så länge familjen är nöjd med de val de gör-so,go for it!Problemen börjar när någon i relationen upplever att de får ta mest omsorg om Familjen AB-oavsett om det är man eller kvinna, och inte får utrymme att utveckla sig själv. Jag har ett ganska stort nätverk och i detta så är det oftast kvinnan som får stå tillbaka och har tuuussen anledningar till varför som en sköld för att skydda sig själv. För om skölden inte skyddar-ja,då rasar hon och det kan göra att hela ens liv kommer i gungning när man ser världen för vad den verkligen är.

Nu är det slut på filosoferandet idag-vardagen väntar.

Inga kommentarer: