Time to say goodbye

Så var dagen D här för stortjejerna att åka hem..Vi har många avsked i vår familj och dagens kommande avsked började kännas redan 2 dagar tidigare..Vi tillbringade sista natten i samma dubbelsäng och sömnen var så där..resfeber..

Upp i morse vid 05.30, fikade i godan ro tills vi insåg att klockan tickade på..In i bilen till flygplatsen..kom fram 06.35 (avgång 06.50 hade glömt räkna med körtiden för mormors bil (16 km)Lagom sur personal som började gasta om att vi var tvärsena och jag fick skyndsamt fylla i uppgifter på assistanslapparna, rusa med barn och bagage genom säkkontrollen (mormodern fick ta Livia). Säkkontrollanterna stoppade mig då jag i villervallan hade med mig Livias ombytesväska med otillåten vätska.
Ta väskan, tjoade jag och rusade vidare med tjejerna. Lämnade över barnen till personalen, snabbt krama om dem (tur i oturen då det inte fanns tid till något tårdrypande farväl). 06.42 satt de i planet, väskorna var påpackade och 06.50 taxade de ut. Jag skulle vilja säga att vi hade perfekt tidsanpassning:-)
09.25 ringde de-framme i norr:-)
Idag blir det allsång och kanske ett glas vin;-)

Livia

mår bra. Hon ser ut att ha ont när hon glömmer av sig att hon ej kan snurra runt på sin onda sida annars så verkar hon vara som vanligt.
Stora barnen är på strandutflykt med mormodern medans jag försöker bara vara och ladda lite energi efter gårdagens händelse. Man var ju inte på topp redan innan..Jag känner mig dock nästan som "vanlig" och har haft fler spännande, mediala händelser. Är otroligt nyfiken på vad som komma skall i mitt liv..
Det är varmt i Skåne och jag påminns om att snart är jag åter i Wien.
Har haft en del samtal med Skatteverket och det är ej lätt att vara mellan två system men nu har vi lyckats nå fram till en lösning som vi ska prova framöver.

Ambulans till sjukhus..

..så har Livia fått sin första ambulansnalle..En sekund tog det så låg hon på golvet från att ha fallit ur soffan. Hon skrek på ett nytt sätt, skrap på huvudet..ingen skjuts i närheten, ingen avmattning av skriket. Ringde 112-ambulans till akuten.. Livia var fortfarande ledsen, hon hade tydligt ont...min svåger kom in och mormor tog de stora barnen.
Då hittade läkaren ett brutet nyckelben och en röntgen togs för att utesluta axelluxation..det var "bara" nyckelbenet..Nu hoppas vi att det läker fort av sig själv..
Ytterligare en dag har passerat.

Livia 7 månader

Liten blir stor..full fart har det blivit sedan jag slutade amma. Hon gick under smeknamnet Betty Spahgetti men är nu ganska stabil..Kolla movsen-syns det att både mamma&pappan är från det militära?;-)

Dagen har varit händelserik, var till det fina friluftsbadet med de större barnen och Livia, sedan hem och träffa min lillasyster med familj..dock så tär solen på en-är inte van, dvs blir trött:-)

Allt är bra!

Jag mår bra!
Har haft fullt upp och det fungerar..blir trött men på ett behagligt sätt..allt "jobbigt" är borta,kanske för att snart är alla mina projekt avslutade,alla frågor har fått svar..
Midsommar blir en lugn tillställning..

Ha det så gott!

Det slog mig just..

..i morse så var det precis 1 år sedan jag genomgick min hjärnoperation..datumet var den 16 juni men dagen var måndag..skumt..enligt min familj så syns förändringen som skett under dagen, dvs jag har fått färg i ansiktet, jag har "liv" i ögonen...Märkligt om det vänder precis så här på
1-årsdagen men jag är ödmjuk inför livet-det har jag iallafall plockat upp under detta år.
För evigt tacksam för min helikopter..

En vanlig dag-fast ändå inte..

Idag har jag för första gången på 1 år, kännt mig "normal". Dvs jag var med om en upplevelse imorse..hade klivit upp med lilla L, gjort välling och hon drack. Sedan sprattlade hon lite på golvet och då hände det..Jag stod upp och kollade genom fönstret när plötsligt en "kraft" drog igenom kroppen, från huvudet och ner till solar plexus och det gjorde rejält ONT..jag blev förstås nojjig och tänkte; vad hände?Samtidigt så kom ett ljus sken (som ett klot av solsken) in i vardagsrummet där jag stod (ute var det helmulet). Ljuset var som en hägring, dvs det försvann lika fort som det kom.Magontet satt i ca 20 minuter och sedan var allt bara bra, dvs jag kände mig som ny. Ingen huvudvärk har jag haft idag, första dagen på veckor utan spänningshuvudvärk..Jag är tacksam för vad som än hände och hoppas att morgondagen blir lika lätt.
Barnen, de stora är här och vi har haft en lugn,skön dag.
Imorgon blir det marknad i metropolen Klippan. Hoppas på att ev. möta upp fam K från ett av forumen på internet som jag hängt i och kanske en och annan återvändare som en själv..

Bakslag

Inte för Livia men för mig..
Idag har varit en gråtdag, det riktigt bubblar inom mig och ut måste det..så mellan snyftningarna så har jag oxå skrattat som en tok (i vår familj har vi en riktigt sjuk humor).

Jag har huvudvärk från och till men den är spänningsrelaterad för så fort jag tänker glada tankar alt tar en liten promenad så släpper det..skulle det förmodligen ej göra om det var allvarligt:-)

Jag hoppas att tiden så småningom läker mina sår och då jag är en sökare så har jag snubblat över litteratur som hjälper mig bringa ordning i mina tankar och känslor.

Att en prövning kan vara så svår men ändå så nyttig.

Hormonerna är nog oxå förmodligen i obalans, kroppen har inte riktigt fattat att mjölk skall ej produceras och det vore trevligt om röda faran kunde hitta sina cykler igen..Nu är jag PMSig, rejält..

Sömn, allergi och förlamande trötthet

Livia gjorde det igen-somnade igår 18.30 och vaknade 07.30..hon vaknar till ca 3 ggr under natten men gnyr bara till och somnar om..Jag måste lära mig att slappna av och sova igenom..Men, jag har nu fått sova iallafall och kan börja släppa taget och skratta..förut var varje dag en kamp, nu är jag "bara trött" dvs ej utmattad..inser att det kommer att ta ett LÅÅÅNNGGGTT tag innan jag är helt ok igen och jag intalar mig att detta är ok..det har varit ett tufft år och snart är min årsdag av op här-på tisdag nästa vecka. Min moster ska då gå igenom sitt ingrepp-en cysta i ryggraden ( op 2 då hon gjorde sin första redan 1994). Detta är dock ej besläktat med min cysta i hjärnan...men väcker förstås tankar..

Allergi har jag fått oxå men vet ej mot vad, kli i ögonen, nyser som en tok och näsan antingen rinner eller är täpp-men, det är en bagatell i sammanhanget.

Idag är det student och helgen i övrigt är oskriven. På söndag så far jag och hämtar upp tjejerna mina-mys!
Hemresa är nu oxå bokad till Wien..

Vi sover

Natt 3..

L fick välling vid 20.15,lade ner henne-hon somnade ganska omgående-ljudlöst:-)
Vaknade och gnydde vid 23, efter ca 5 min så sov hon igen..vaknade igen vid 03.15, gnydde i sömnen, efter ca 5 min-somnade om igen..07.30 vaknade vi båda..

Hoppas detta fortsätter..

Körde bil idag, första gången sedan september förra året, kändes helt ok och ytterligare ett steg är tagit. Livia vägdes och mättes hos BVC. Är nu 6,5 mån och mäter 68,5 och är 7,1 kg tung.Allt helt som det ska enligt hennes kurva.

Dagen ska ägnas åt att hjälpa modern den äldre i ladan..

Bilder från återhämtningsstället

Jag befinner mig på Skvattemölla http://www.skvattemolla.se/
Så här vackert är det här:

Mamma natt

Hon fick gröt vid 18, välling (110 ml är allt hon orkar oavsett)vid 19.30.Hon vaknade efter en timme, gnydde, ej skrek...vid 22.30 var hon ledsen-jag trodde hungrig,men inte..Hon somnade till slut vid 23.30 och,tatattattatttaa-07.30 gick jag in och väckte henne:-)

Mina bröst börjar nu bli normala, Dolly P läget är snart över..det blir väl att rulla ihop det lilla som finns kvar i BHn;-)

Svårt att säga om vi har en rutin utan jag misstänker att vi får ta det dag för dag.
Annars rullar dagarna förbi, en och en och jag försöker vara i nuet och betar av en punkt på att göra listan dagligen...

Stortjejerna kommer på söndag, vad skönt det ska bli att få "bara vara" mamma utan att vara ett gråtmonster som bara behöver sova..

Förlorad kontroll

Natt 2 gick ännu bättre än första natten.
Modern lade sig 21 och vaknade 07.20.
Lilla dotter L satte i sig en stor portion gröt vid 20,lade sig utan protester och vaknade till vid 22.15 (lika som kvällen förut).Sov sedan till 03,vaknade till,mormodern stoppade L i sin säng och sedan sov de oxå till 07.30.

Inatt tar jag L själv och så får vi hoppas att det håller i sig.

En natt

..är nu avklarad. Livia lämnades över till mormor vid 19.30 och modern gled upp till den väntande sängen;äntligen sova..

Lilla L skrek från och till och vid 22 så fick mormodern ett samtal från kontrollerande dottern på ovan våningen; kom upp med barnet, jag kan inte sova när mitt hjärtegryn är ledset..Mormor stod på sig och sade åt mig att SOVA..och det gjorde jag. Vaknade dock många ggr under natten, brösten höll på att sprängas så jag fick pumpa ur lite grand två ggr..men, ack vad skönt att bara vända på sig och inte få en fot i huvudet:-)

Livia fick komma till mormor under natten och där sov de till ca 07 imorse då en mkt glad liten tjej mötte sin mamma. Nu gäller det att hålla ut för att sätta dessa nya rutiner; sova själv och ingen mat under natten och inte mammas mat framförallt..Hon har ej blivit ammad under två dagar och detta var första natten utan bröstmjölk..

Idag blir det småpyssel..börjar bli människa igen..

6 Juni-operation sluta amma inleds

Svenska flaggans dag..firas inte av mig utan jag firar 3 timmars sammanhållande sömn:-)

De senaste nätterna har varit än värre än hittills..Livia fick en förkylning och varit ledsen med mkt snor och feber mellan 1-5 , halvslumrat till 08..Imorse orkade jag inte mer, ville inte ens kliva upp..mamma min tog då Livia, jag fick ta insomningshjälp och vaknade som sagt efter 3 h och var helt snurrig men kände ändå ett spirande hopp att sömn kanske är nära.

Nu styr vi upp Livia, hon kommer att äta var 4:e timme och nu inleds operation sluta amma. Snuttandet är härmed för sista gången i mitt liv över..
Min mamma kommer bråka med henne (jag tror dock att det kommer gå ganska smidigt när jag väl bestämt mig för just nu är jag irrationell och blödig) i ca 2 nätter och sedan hoppas vi hon fattat grejen och jag kan få bli en funktionell människa igen.
Att tillbringa sin "vakna" tid som en zombie med tårarna rinnandes är inget alternativ längre..

Hoppas ni får en fin dag-själv försöker jag njuta av tystnaden då Livia nu sover eftermiddag..

Himma;-)

Har landat i Skåne,lugnet sänker sig..Bilder kommer så småningom när jag orkar,en oas är det iallafall.

Det var en tuff resa, jag är inte stark fysiskt..har nu sovit och sovit och är alldeles yr och har huvudvärk dagligen..förmodligen pga spänningen och adrenalinet jag burit med mig så länge nu släpper..

Nu har jag så många veckor jag behöver för att ladda kraft innan det är dags för resan till framtiden, dvs "hem" till Wien.

Tack för de mail som ni skickat till mig, det värmer i själen och jag kommer snart på benen.

Sommarkram från Skåne