Dagen startade tidigt då vännerna och tjejerna skulle fara mot Sverige. Tårarna hängde i ögonfransarna och hjärtat slog fort-avskyr avsked. Försöker tänka på att det inte är många veckor kvar tills vi ses igen då vi snart far hem till Sverige för någon månad.
Under dagen har jag summerat vad som hänt på sistone och oxå kommit fram till vad som ska göras för att komma ur denna onda cirkel som jag hamnat i. Det är många telefonsamtal som ska ringas för att utröna hur VÅR framtid kan bli. Det är dags att ta tag i livet och trygghet i all ära men att stå och stampa går inte...det leder ingenstans.
Jag är så tacksam för att familjen J tog sig hela den långa vägen till oss och gav så mycket av sig själva till vår familj som är/var i kris och transporterade hem våra tjejer. Vänner som ni finns det få av!
Ni är varmt välkomna tillbaka!!!
Ikväll är jag trött och förkylningen hänger i kroppen-ett sunt tecken att bli förkyld för det innebär att det finns kraft i kroppen att bekämpa baskilusker;-)
Tyska dokument om tillkomsten av J-stämpeln 1938
-
Att stämpla judars pass med ett ”J” har jag skrivit om tidigare. Som
framkommit i … Fortsätt att läsaTyska dokument om tillkomsten av J-stämpeln
1938
In...
4 dagar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar