Sonens skola

Hemlige mannen var förtjust..sonens blivande lärarinna är utbildad i Umeå ( dock österrikiska) och nyexad som brinner för yrket. Sonens klass blir hennes första då hon hittills haft en fyra som hon gjort ett kanonjobb i. Vi känner oss lyckligt lottade och hoppas sonen oxå kommer trivas:-)

Väntan, denna väntan..

När något livsavgörande ( så känns det iallafall) ska ske, blir varje minut som en timme, en timme som en vecka..bevakar telefonen, bär den med mig över allt och hoppas att samtalet inte kommer när jag befinner mig på vita stolen..har varit snabba besök..så fånigt men det är så här jag fungerar..jag tycker att jag vännnntttttaaattttt länge i det långa perspektivet ( över 1 år) men i det korta perspektivet knappt 24 timmar..

Jag har dock lyckats koncentrera min energi till att bli nästan klar med mitt PM efter en promenad med kryckor till affären där jag upptäckte att ryggsäcken var för liten för mina inköp och att det är otroligt krångligt att hoppa kryckor med en full plastpåse..det blev vingligt och jag fick slå ned på farten..
Imorgon kommer dagen gå fort då jag har ett informationsmöte i ca 3 timmar som jag har lite förväntningar på och sedan lunch med kloka och underfundiga B...och kanske ett telefonsamtal?!

Dagiskort 2012

Måndagen

06 for vi hemifrån..mellan 06.30 och 7.45 satt jag och väntade i sjukhusets cafeteria för att "akuten" skulle öppna. Hoppade över till rätt byggnad och när de öppnade luckan var jag först och med bokad tid dessutom-kl. 08. Inte hjälpte det utan väntetiden blev lång-9.15. Denna "akut" har hand om hudåkommor mestadels och ingen var döende i rummet så jag förstod inte varför det tog så erbarmligt lång tid..hursom, fick komma in och stygnen hade fastnat i huden-aj. Fick order om att gå på hälen med hjälp av kryckor en vecka till-suck..har träningsabstinens..grejjen var ofarlig dvs. hemangiom och inte glomus tumör..den mätte dock 3,5 gånger 1 cm så inte konstigt det var lite obehagligt att ha den under foten:-) Jag bestämde mig för att åka hem mellan sjukhus och nästa möte. Mötet med rekryteraren var intressant och det ser ut att finnas en öppning men alla detaljer är inte klara..mer väntan..men den som väntar på något gott kan ju inte vänta för länge..eller? Från det mötet till kursen jag håller i där temat var Nobel. Maken erbjöd sig att komma med bil och hämta upp mig..så tacksam då dagen varit lång och benen var stumma efter allt åkande och hoppande. Idag blir det en studiedag och finpustning av mitt PM som jag hoppas kunna skicka in i dagarna. Imorgon är det öppet hus på den skola vi är mest intresserad av för sonen så dit ska vi mellan 9-12.

Söndag

Gårdagen tog ut sin rätt..hemlige mannen borta mestadels av dagen, E sjuk på rummet och jag fixade runt familjen med resultat ont i foten. Idag behöver jag tid för studier, städa upp och förbereda för kommande vecka som varje dag har en aktivitet. Imorgon åker jag 06 och kommer hem 21 med vissa stopp på vägen. Dagen är dock otroligt intressant med resultat på grejjen i foten, möte med en rekryterare och jobb på kvällen. Som ett kinderägg-tre överraskningar i ett:-) Har blivit kontaktad av en svensk professor med anledning av artikeln och kommer författa ett mail till personen i helgen. Misstänker att jag "måste" ta kontakt med professorn här i Wien igen-men det är endast roligt att få vara med på ett hörn.

A small step for Mia

but a giant leap for the family. Läkningsprocessen går vidare. Idag kunde jag släppa båda kryckorna i köket och snurra runt på en fot och en häl..vilken frihet:-) På måndag plockar jag stygnen och det ser ut som att jag kommer kunna gå dit..idag står middag med quinnsen på listan och en liten sväng på MariaHilf ska det oxå bli. Maken får egentid imorgon då han fått axla mkt ansvar i veckan och ser sliten ut;-)På söndag far vi till svenska kyrkan då det är mässa med sjungande barn och efterföjande byteshandel med böcker, DVD och CD. En mysig helg står i antågande.

Nyhet

Idag publicerades följande om mig: MIUN Känns roligt att bli uppmärksammad för min B-uppsats, som i akademiska kretsar betyder noll då det endast är en övning i metod och där innehållet inte är så väsentligt. Dock-jag kan inte "bara" göra en övning halvfärdigt och är nöjd med min uppsats som faktiskt ser på frågan på ett annorlunda sätt. Det finns inget rätt eller fel utan uppsatsen är mina tankar från ett strukturellt perspektiv. Lika tyckte professorn här i Wien som ville uppmana mig till att fortsätta inom detta spår då denna kompetens inte finns just nu i detta land men som är högaktuellt. För den som vill läsa uppsatsen ligger den ute som en länk vid nyheten.