Gott Nytt År!

Önskar vi från Wien!

Här är det rinnande näsor, kalla vindar och minusgrader. Får se om modern i familjen orkar vara uppe längre än 21 ikväll:-)

Lyckönskar er alla inför 2009-må det bli ett riktigt gott, härligt nytt år!!

Bilder på barnen!

Mamma och de två minsta!



Gustaf och kusin Julia



Mellan dotter Jo




Stora dottern Je med lillebror

Sonen apar sig med Teletubbies i bakgrunden.

Hela familjen drömmer om små, tjocka teletubbiesar i lila, grönt, rött och gult..Detta är tredje gången jag hjärntvättas och har förmodligen en kvar..dvs 4 barn:-)

Detta var det hela för idag!!

Livia växer!

Idag har jag ont i halsen (förkylning på G), lille sonens näsa rinner och han är på lagom roligt humör, pappan även han på G med halsont..hoppas bara Livia klarar sig..

Hemlige mannen tog dottern själv till läkare idag (lille sonen och jag sov middag)
Hon väger nu 4600g och är 55 cm lång.
Vägde 3180 när vi åkte hem från BB och var 51 cm lång. Växer och frodas alltså..

Livia i fina Troll-mössan och vantar innan hon är på väg ut. Fin present som flög från Sverige till oss.

Fler bilder kommer i nästa inlägg på resten av syskonskaran då jag ej lyckas få till text och bild..suck..känner mig som en stenåldersperson när det gäller blogg, chatt etc. Stora dottern precis lärt mig chatta och komma igång med MSN-messenger:-)Det är dock superkul att prata med henne på detta vis även om det visat sig att hon har ett eget märkligt språk med förkortningar och tecken:-)

Nu dansar julen ut..

..och själv är jag helt slut:-)

Min syster med familj åkte hem igår kväll till Sverige efter en intensiv vecka. Det är alltid en prövning för alla parter då man går från noll till hundra och vill ha så mycket ut av ett långväga besök som möjligt. Alla inblandade gjorde det bra och firat jul fick vi-dock lite annorlunda dvs utan gran, pynt mm-vi har inte orkat eller hunnit med. Dock hade systeryster tagit med alla de klassiska maträtterna så god skinka (hennes premiärskinka),sill, köttbullar mm fanns med. Mormor hade skickat med goda julkakor så de är uppätna och vi är några hekton tyngre.

Barnen är fortfarande så små så de uppfattade inte vad som ej fattades (läs Kalle Anka, tomte, gran mm) och de roligaste paketen för sonen var de tomma lådorna som presenterna legat i:-)

Det som varit en spännande erfarenhet vad hur mycket jag tål efter min operation i somras och det har gått ganska bra. Jag är fortfarande stresskänslig, tappar lite ord här och där, är trött men detta beror säkert oxå på att sömnen ej är så god under natten då Livia äter 2 till 3 gånger mellan 22-06. Jag är dock så glad, för inte en tanke på cystan, MRT eller framtida skavanker utan jag har verkligen befunnit mig i nuet och levt som förr-dvs innan cystan. Skönt för min egen psykiska rehab.

Nu ska vi försöka vila oss efter detta intensiva år och ta nya tag inför 2009.

Lille sonen har dock fått hög feber och låg mest och yrade i natt så det blev några glassvändor, sista imorse kl 04.00..han vägrade all form av vätska men glass kunde han äta..
Han är något bättre idag så vi hoppas att han får en lugn natt så jag kan få sova..kanske:-)Har sagt det nu varje dag sedan Livia kom-jag behöver sova men har ej "hunnit" med att uppfylla detta..

Hoppas ni haft en fin jul och på återseende med rapporter från Wien!!

Betraktelser från en utlänning

Så har man nu varit i Wien i 2 veckor..Vi har hunnit med ett "BVC" besök och redan där är det stora skillnader.

Vi fick strula med alla papper, kort och id för att ens få komma in. I detta land krävs stämplar, dokumentation mm-inte alls som hemma där man går in på Skatteverket tex och visar sitt körkort och vips får du gratis ett bevis på att du bor där du bor, heter det du heter mm..

Ok, sedan blir i hänvisade till ett litet rum-hett som i en bastu där ingen förklarar vad som skall hända men tursamt är att vi träffar frun till makens kollega som berättar att här tar man av sin lilla bebis och väntar..tur att man hade tagit med sig en filt..

Sedan är det som en löpande fabrik-in till en LÄKARE som gör en genomgång liknande den på BB, höfter, ögon, hals mm..Livia har tydligen ett navelbråck.Punkt. Ingen info men det hittade vi hemma på internet:-)Ingen fara-växer bort av sig själv..
Vid vikt, huvudomfång och längd så ropar läkaren på receptionisten som får springa in hals över huvud och fixa detta..Allt knappas sedan in i datorn och läkaren trodde jag skämtade när jag lade fram vår BVC-bok (som jag tycker är eminent)och undrade vilket uland jag var i från-som sagt, här skall allt dokumenteras-ordentligt:-)Efter ca 10 min utskickade, får en ny tid och skall tillbaka om 2 veckor för vikt och läkarkontroll igen..

Posten-här ringer brevbäraren på dörren med ens paket..Vi hade skickat 3 stora kartonger med saker hit och helt plötsligt en eftermiddag då vi var på väg ut så ringde det på dörren-där stod 3 stora kartonger..ingen föravisering eller så..Snacka om att man tar för givet att folk är hemma (vilket de flesta är, detta är en hemmafru nation).

Snö-det kom en halv cm snö inatt..vi vaknade imorse vid 06 av att det skrapade utanför vår port..maken tittade ut och konstaterade en halv cm snö och det snöröjdes-fniss säger jag bara..

Kylskåp..Vår lägenhet har 5 rum, en toa och ett halvt kylskåp med ett frysfack..så även om man skulle planera en veckas matsedel så kan du inte handla hem det-vart skall du stoppa varorna?
Givetvis är ju då planen att hålla fruarna hemma-du måste springa typ dagligen till affären för att göda en familj på 4 personer..

Toastol-liten och naggande god-som tjejerna mina sade när de var på besök, det roligaste med Wien var att titta på sina egna bajskorvar:-)Stolen är utformad så dina produkter hamnar som på en hylla så att du kan se vad du lämnat ifrån dig innan du spolar-mkt fascinerande;-)

Ja, detta var några av de små pikanta detaljerna från mitt utlandsliv..mer kommer när jag börjar ta mig ut från min bunker-dvs vår lägenhet...Jag är iallfall inte i källaren utan på tredje våningen (dåligt skämt), vilket gör god kondition framöver då man får bära vagnen och barnen upp&ner för dessa trappor..

Vardag&verklighet..

Efter att ha sovit i typ 6 månader+eftermiddagsvila så inser jag (visste sedan innan)att sömn kan man ej lagra-tyvärr..Jag vandrar runt i ett mjölkigt linne, i cirklar känns det som..amma, inte där Gustaf, nej Gustaf, amma, fika, mat,amma,Gustaf vilar en timme, Livia är vaken den timmen..kvällen kommer, hemlige mannen är seg&trött (många som väntat på att han skulle komma tillbaka till jobbet och massor att stå i)Kan du ta Livia? Efter 5 minuter-hon är hungrig-sure-mannens försvar till egentid:-)Men, visst-spädbarn är finurliga och hon blir lugn&go hos mamma men mitt eget andningsrum finns ej..

Nätterna är märkliga-vår tjej grymtar högt&ljudligt..hon äter inte ofta men stör oss likväl ändå..Operation flytta runt för att få lite nattsömn kommer förmodligen snart att starta (iallafall efter jul då min fina syster med familj kommer på besök under några dagar så då är våra alternativa rum upptagna).

Sonen kom på ett nytt knep idag för att få uppmärksamhet-hittade hemlige mannens stora galge och lyckades få in kroken i munnen och satt där som en annan uppkrokad fisk..mamman fick hjärtsnörp innan jag lyckats krångla den ur hans mun utan att skada honom..nu gör han ljud, pekar på munnen-alltför att dra så mycket uppmärksamhet han kan av den incidenten:-)

Igår var det lilla julafton dessutom-alla räkningar kom från Sverige i ett fint samlingskuvert från posten..men, där fanns oxå ett stort paket från Kameleont Design-dels egen beställning men även presenter till Gustaf&Livia-vi är så glada och tacksamma.

Kika gärna in här på deras fina, ekologiska kläder: http://www.kameleontdesign.se/

Nu ljuder Livia-mat,mat ylar hon:-)

På återseende när jag kliver ur dimman nästa gång..

6 månaders tidsfrist:-)

Idag så ringde då äntligen neurokirurg S och förklarade läget..Cystan är kvar-det stämmer..den är dock mindre än i somras-positivt enligt honom..dessutom så sitter den nu så till att den ej påverkar flödet som var påverkat i somras dvs hjärnvätskan kunde ej rinna ner obehindrat till ryggmärgen (el något sådant-detta är inte mitt ämne). Hursomhelst-enligt honom är op lyckad och trycket i hjärnan är nu normalt vilket det ej var i somras och det är det som är det viktigaste...dock så bör man hålla koll på att den ej växer mera alt påverkar flödet igen..enl S skulle det räcka med att göra ny uppföljning om 1 år men vi enades om att om 6 månader blir bättre för att trygga mig psykologiskt..han kan dock ej lova att den inte växer sig stor igen då den finns kvar men det kan oxå bli så att den stannar "i växten"och jag kommer för alltid ha den i den storlek den är nu för resten av mitt liv..Kändes dock skönt att få förklarat för mig vad som gäller..ochframför allt att få 6 månaders lugn innan nästa MRT..vad som händer då, även om det kan vara omskakande så ger det mig 6 månader att få bara vara mamma och landa tillsammans med min familj..

Idag känns allt bra och jag litar fullständigt på S..