Hysteriskt

Återkom precis från vaccination av pluttarna. Instängda på en yta av ca 2 gånger 3 m, våra ungar var precis galna efter deras maskeraddag på dagis. Vi hade tid 17.15 men insåg ganska fort att det kunde vi glömma. Klokt nog hade vi med oss fika men det blev snarare problem än till nytta då Livia och Gustaf tappade sina mackor på golvet och då var det roliga över (dvs kasta)..eller när sonen radar upp sina kex på de stolar som folk sitter på m m. Jag fick ett hysteriskt utbrott efter en timme på hemlige mannen som bokar båda på deras bästa tid-dvs precis innan deras sovtid. Klädde på kidsen och ställde ultimatum till maken-gå in och skynda på det här eller omboka till att ta ett barn nästa gång. Nu slog de varandra alternativt uppmanade till att springa i trappen, hoppa och skrika. Mitt i allt det kom de familjer med alla sina familjemedlemmar (farmor, farfar, mamma, pappa, syskon mm)Jag undrar om jag inte har en släng av klaustrofbi/social fobi/torgskräck-det lättade när vi kom ut iskylan med två skrikandes barn. Vi vandrade upp&ner på gatan och försökte få in i huvudena de små att om de sköter sig så kommer de få slippa gå och frysa kvällstid på en tråkig gata i Wien. Funkade i ca 3 minuter när vi kom inomhus men som tur var fanns det några klossar lediga att bygga med (och slicka på..suck..). Vi blev sedan invisade i ett mindre rum, 0,5 m gånger 2m och då blev de två sjövilda..det var två svettiga föräldrar som sedan äntligen fick komma in, väga/mäta, få sprutorna och dessutom få veta att mer sprutor behövs (Twinrix för barn, Hepatit A+B). Nu bokade dock hemlige mannen för ett barn i taget-klok man.
Nu ska jag krascha för imorgon är det min tur att ta kidsen till dagis och hämta.
Auf Wiedersehen (och ja, barnen accepterade snällt att lägga sig-de var helt slut).