Glädje insamling

Försöker se de små glädjeämnena i tillvaron-tränar min hjärna på positiva tankar. Typ tre positiva tankar för en negativ. Försöker strukturera upp min tillvaro och skapa rutin.

Försöker oxå hitta "30-min" om dagen promenader,aktivitet för att öka endorfinerna. Hoppas så att det kommer hjälpa för jag vill inte att ångesten ska bli min följeslagare för evigt..

Glädje smittar så jag suger i mig av glädjespridaren nummer ett..Så här glad blev hon imorse när hon fick se sin storebror i full action.

Att andas

Idag var en bättre dag.
Hemlige mannen avbröt det han höll på med på jobbet (ansvarig för en kurs)och hastade hem igår.Jag satt fast i en gråtattack, var yrslig och inte alls bekväm med att vara ensam med barnen..Vi pratade,pratade och jag stjälpte ut det onda. I backspegeln så ser det ut så här; gravid,rädsla att föda pga operationen, fixa allt för min vistelse i främmande land, dagen innan avfärd dåligt besked (vi levde i tron att cystan var borta men blev ombedda att kontakta läkare då cystan var kvar)invänta besked från Umeå som blev ok(då de äntligen ringde efter en vecka).Lämna mina tjejer i Sverige och veta att det kommer dröja innan vi ses igen och framförallt, hur ska de må när jag är borta?!Sedan var det jul med familj och min syster hade det tufft så det gjorde mig ledsen och orolig, de for och sedan uppstod ett emotionellt drama inom familjen..lägg till att vara helt beroende av hemlige mannen då min tyska är marginell och jag är van att fixa/trixa själv..att sova uruselt med liten ammande tjeja, obefintlig egentid då hon tar sitt mellan 18-22, sonen vaknar 06.30 och så är det en ny dag, amma, hitta sysselsättning till sonen och ingen egentid..

Mitt JAG är borta just nu och jag kan så dåligt hantera det. Saknar att få vara vuxen och ego..
Nu försöker vi hitta utrymme för mig.Resan hem nästa vecka ser jag framemot (även om det är måttligt roligt med alla flygkrascher-avskyr att flyga-handlar om att inte ha kontroll och statisiskt så är det farligare att åka bil men ens icke -logik säger att man "har kontroll" dvs jag KÖR;-))

Nu är det kväll-igen och 20.00 ska jag i säng för att lyckas få lite sömn..om Trolla tillåter..

Ångest,ångest

Så svårt att andas, stirrar in i ångestens ansikt..jag har gjort det förut, trodde att jag erövrat strategier för att slippa men inte..jag förstår varför när jag tittar tillbaka i backspegeln. På något sätt så måste jag älska självplågeri då jag försätter mig i svåra, energi tömmande situationer om och om igen..

Den här gången kommer jag inte loss ur greppet som ångesten kopplat om mig.Jag är fast, både i det mentala,andliga såväl som fysiska...Jag upprepar som ett mantra att detta händer just NU och snart så kommer ett annat NU och jag blir bara starkare med den självinsikt som jag kommit till..Det är svårt då jag är en emotionell person, jag önskar att jag inte behöver sjunka så djupt ner/in i det som händer men min hjärna fungerar ej så.Jag landar i tankeprocesser då mitt rationella jag försöker förstå och finna en lösning. Åh, jag är en frihetsälskande person men som låter mina fötter cementeras fast i betong..Detta måste bli min sista omgång för jag står inte ut..Tänker på talesättet; en idiot gör samma misstag om och om igen, ett geni gör nya misstag om och om igen. Jag trodde jag var ett geni men inser att jag är,just det, en idiot. Men, inte i den negativa aspekten för mina misstag vill jag inte vara utan;-)Kanske bara det är så att jag kräver längre tid för att verkligen förstå mina handlingar..eller inte..ja,ja..

Tror min ångest är här då hemlige mannen jobbar fulla dagar denna vecka och min sömn är rixdålig (Livia vaknar ofta),lixom mitt humör, vilket drabbar de små som på barns vis blir än mer fulla av energi för att säkerställa att de är viktigast i mitt liv. Ett slags logiskt svar för överlevnad...

Men, i mina svarta stunder svär jag; inte många minuter för mig själv, ingen påfyllnad av roliga saker,sådant som inte stavas plikter, närvaro och att ge till andra..Detta är roten till ångesten och detta måste jag försöka åtgärda.

Barnen vilar lunch

ute droppar snön bort då solen lyser stark och klar.Kanske det är dags att gå vidare nu, kanske dags att äntligen få leva-helt,fullt utan ångest.

Inser att kriserna duggat tätt på sistone och jag har inte ork,inte energi..svårt att samla ihop sig efter det som hänt, att få landa i sig själv..är så känslig för minsta lilla just nu då jag är så trött, trött i själen.Jag hoppas att inga fler överraskningar ligger och lurar utan att jag nu får landa och växa med mina erfarenheter..

Hur lagar man respekten?

Vad gör man åt smärtan när någon stuckit kniven i ryggen?När någon du trodde att du kände visar sig vara någon helt annan?Är det mitt fel?Nej, vi är alla ansvariga för vår egna handlingar men när jag lagt ner kropp och själ, trotsat mina intuitiva känslor av rädsla för att finna det som jag fasat för..Men, så brister det, allt sköljer över mig, dock så kommer giftpilarna med mellanrum så att jag hinner andas,hinner vara delaktig i nuet, men så-en ny djupdykning. Var ej medveten om hur mycket ilska,rädsla och tårar som låg gömt i min rustning.Den ekar nu tom och jag har gått vilse. Vet ej vart jag ska ta vägen..

Lyssnar man på det högre budet så ska jag vända andra kinden till men det vete fan..varje bild, varje ögonblick där sticket hugger till gör att jag rasar-igen.

Hur ska jag våga ge dig mitt förtroende igen? Vart fanns dina tankar på mig? Var jag inte mer värd än att du kunde trampa på mig?Att inte visa mig hänsyn?

Att resa mig upp och säga förlåt (för ja, jag slår och sparkar just nu)ligger långt borta. Jag vill INTE bli ett offer, vill inte låta dig ta ett så hårt grepp om mig som du just nu för tillfället har..jag är ju jag och detta förtjänar jag INTE så kanske att du aldrig får mitt förlåt för jag har nått botten och jag är viktigare än DIG just nu..När tiden är redo kanske vi kan mötas igen men just nu vet jag inte när det kan ske..

Äntligen utgång

Idag sken solen,stark och varm.När hemlige mannen kom hem så begav vi oss ut på promenad-dock så blåste det otroligt starkt så kyleffekten blev enorm..ryyysss..Men, hur som helst så var det skönt att andas uteluft.Sonen var billig idag-full i fan på ren svenska. Om jag försöker ta tag i ngt litet projekt såsom att dammsuga hallen, städa toan då är han där och ska HJÄLPA,eh,menar STJÄLPA..han blir otroligt ivrig och helt plötsligt förlorar han hörseln och gör precis som han vill..

Lilltrolla har nu som ovana de senaste dagarna att vakna ca 2-4 ggr/natt och det tar oxå på krafterna. Dagtid vill hon gärna finnas med,nära i famnen..lite svårt emmellanåt när bådas behov pockar på..Dagens bild blir Trolla på väg ut!

Lovsång till hemlige mannen

Att spelas i bakgrunden:

http://www.youtube.com/watch?v=MyrQqmc5UT8

Vår bröllopsvals:-) och texten är en hymn till kärleken.

Hemlige mannens favorit (jag trodde jag träffat en av världens alla nördar-menar, Elvis?)

Men,trots nördig musiksmak så är han mitt allt, i alla stormar som blåser står han pall och lyfter mig.Vår livsväg som vi valt är ej enkel men målet har varit utstakat sedan vi möttes; vi kämpar,tillsammans, mot alla hinder och möter dem, ett efter ett.

Idag är din dag, älskade M.

Livia snutt

Här kommer en snutt på Livia. Hon återvände precis med hemlige mannen från doktorn och har nu fått ytterligare sprutor. Bla mot rota-virus. Hon väger nu 5,500g och är 61 cm lång, blir 3 månader på lördag.

Trollungar

Nu duggar inläggen tätt..underbara norska Troll kläder..

Snölek i Wien

Gustaf är lite motvillig mot vintern i Wien..snöblask..

Här får han ett ryck:-)

Språkträning Lektion 1

Sann glädje

Bilder

Äntligen så kan jag fotografera igen-nu kan vi ladda kameran med energi:-)
Så, första bilderna blir på Gustaf och Livia

Snön virvlar

Så är det söndag och familjen har slappdag. Ute virvlar snön men solen börjar bryta igenom men jag orkar inte gå ut, inte idag. Igår åkte vi till SCS (Shopping Center Sud) och besökte IKEA.Vi var dock ej de enda som hade den idéen och det var trångt och bökigt men lite fick vi med oss hem.Gustaf sprang runt och lekte kurragömma bland möblerna och Livia var på allt annat än gott humör men så är det med två små. Ett besök i mataffären på IKEA blev det så nu finns det lingonsaft, punschrullar,ahlgrens bilar och polly här hemma:-)

Nu längtar jag efter våren. Resan hem till Sverige är bokad och helgen som jag är hemma kommer bli hektisk men rolig. Bokat är långlunch med kära U och lördagen ska vi shoppa kläder till Jen. Dvs hon väljer och jag betalar;-)Söndagen blir att packa om och på måndagen hoppar vi tidigt på morgonen på tåget som ska ta oss till Arlanda och Wien igen. Tjejerna stannar här sedan i 2 veckor och flyger sedan hem med FamJ som stannar i 5 dagar hos oss. Det ska bli otroligt skoj och jag hoppas verkligen att vädrets makter står oss bi.Sedan är det bara några veckor kvar i Österrike innan det är dags att återvända till Sverige.

Ha en skön söndag!

Kärleksstund

Så ligger hon i min famn,nära, nära med sin lilla näsa inborrat vid mitt bröst..det kluckar ljudligt och hon håller ett hårt grepp om min hand. Du lilla mirakel, som till oss kom, kärleken är så stor,så stor när jag blickar ömt ner i dina stora, grå ögon. Bär er alla nära i mitt inre-min sista bebis-så ljuvligt, värt allt.

Humöret och vädret dansar hand i hand

Det har varit några dagar av riktigt SKIT-väder, dvs snöblandat regn+starka vindar. Detta har inneburit-jag kommer inte ut..suck..och detta sätter sig direkt på mitt humör.Instängd med en vettvilling som klättrar på väggarna och en liten tjejja som nu vill vara med och gärna då i famnen. Det accepterar dock ej storebror så han vill oxå vara med. Lägga ner Livia på golvet går inte för då kommer huliganen i full fart och ska sätta sig på henne, alt peta ut ögonen. Ibland undrar jag om han förstår att hon är en levande varelse och inte en docka.

Idag hoppas vi på besök av en god vän R (från Usa) och hennes dotter Maia som är lika gammal som Gustaf. De har dock varit lite krassliga så lite senare idag får jag veta om det blir av.

Ja, just det, av Svenska Kyrkan blev inget då Gustafs näsa rann och han lät som ett ångtåg..men, det kommer en ny vecka så då får vi prova igen.

Livia vände sig

Från mage till rygg svingade hon sig idag-3 ggr!!Fastän det är mitt fjärde barn så är det så häftigt att se dem ta sina steg i utvecklandets konst. Lilla Trolla!!

Fattigdom och spark i magen..

Idag sken solen, stark och varm och tanken var att hemlige mannen skulle jobba till 16. Ringde honom vid 14 och det visade sig att han hade inga möten på em så då jackade han ur och kom hem. Vi klädde oss fort som ögat (dvs jag klädde son, dotter och mig själv)medans mannen fixade sig..otroligt eg men så är det här om man vill komma iväg snabbt. Tanken var att sonen skulle få röra sig ngt, dvs springa runt men se så fel vi hade..han tvärvägrade..tårarna sprutade som på lille Skutt så det blev att stoppa honom i vagnen igen. Vi traskade iväg till banken för att hämta ut lite pengar, jag först och sedan maken. Väl ute igen med mina Euros(maken inne på banken) så kommer det en man upp till mig. Han har skakningar, skitiga och slitna kläder, visar en tom medicinförpackning och önskar få pengar för att köpa medicin till sin astma..detta förstår jag av hans lika dåliga tyska som min. Jag känner mig inte hotad av honom men jag ställs inför ett dilemma-att vara medmänniska och ge honom några Euros eller nonchalera honom som de flesta gjorde som passerade förbi honom..Jag tittade han i ögonen (otroligt vackra klara ögon och de finaste, vita jämna tänder jag sett)och sade; nej..Att vara i Wien innebär många som tigger-de kommer hit från Rumänien, Ungern mm och hoppas förstås på en bättre framtid än den de lämnar bakom sig men de befinner sig här illegalt. Detta är svårt, för det finns många som tigger, vem ska få vem inte?Dessutom så finns det ligor (precis som hemma som livnär sig på vår givmildhet alt rånar en-tänk Stockholms tunnelbana tex).Han gick iallafall iväg och då kom den, sparken i magen..jag skulle så gärna velat rusa efter och gett honom 10 Euro men jag fegade ur..men det kändes, JAG kände mig rixusel som i minuterna efter slösade 18 Euro på en ansiktskräm som jag inte ens vet om den fungerar..blähh..hans ögon förföljer mig..

Nu skriker det minsta livet, jag har en inventering av företaget att göra så att jag blir klar någon gång så kvällen är planerad..I morgon ska vi förhoppninsgvis ta oss iväg till Svenska Kyrkan och småbarnsträffen där..om Gustaf inte blir dålig (han har varit på "sjukhumör" de två senaste dagarna).

Egentid..

dvs inte vara mjölkossa, inte underhålla hemlige mannen (vara sällskap till hans dåliga filmer med PangPang, blod och biljakter eller en gammal film från 40-talet)Dock så ser vi dessa filmer på DVD för på TV är ett skämt..alla dessa bra serier på dubbad tyska..suck..

Inget IKEA blev det, vi orkade inte då hemlige mannen besiktigade bilen kl 07 en lördagsmorgon..klokt..inte..dessutom så var det typ 10 mindre småfel som måste åtgärdas så hemlige mannen var INTE idel solsken när han kom hem då vi nu igen måste lämna in den, boka tider etc..men, det är trots allt bättre än förra året då vi hade ett livsfarligt problem med vår nyinköpta (dock beg)bil..mannen fick bråka med bilfirman som vi köpt den på men det var STRUL med stort S..och vad kör vi då?En VOLVO V70 förstås..

Sonen var helt rabiat idag så det var med en lättnadens suck vi stoppade honom isäng efter att han badat och druckit kallsupar..Livia somnade vid 20 och jag hoppas att det var för natten..och här sitter jag och skriver.

Hemlige mannen har oxå fått mig att bli öldrickare av rang (halvt glas då och då med tanke på posenten och att jag ammar men vad jag hört så är öl bra för att stimulera mjölkkörtlarna). Tyckte inte om ölen när jag kom hit för några år sedan men nu tycker jag inte om vår halvfesiga öl hemma i Sverige.

Jo, just det-enligt söndagstradition så bankades det i lägenheten ovanpå..och min fråga till er som läser; vad bankade de?

Natti,natti säger jag nu.

Fredag-IGEN!

Ytterligare en vecka har passerat och även om jag och barnen ej kommit ur lägenheten pga av förkylning och rixdåligt väder så går tiden fort,fort..
I em ska vi försöka ta oss in till staden och göra lite ärenden, som att hitta PINGU-DVD i mängder. Sonen har nu tittat sönder sina två DVD och de flesta klipp på Youtube..om det är ett avsnitt han tycker är xtra dåligt då skriker han bara rakt ut-mkt charmigt och inte alls bortskämt..Men, denna sista ledighet så är jag ganska slapp i min attityd, har inte så stora krav på att vara pedagogisk och "perfekt" utan det handlar mer om att ta sig igenom dagen med sinne och humör i behåll och jag är lätt begränsad med tanke på Livia oxå..Minns hur jag kämpade när tjejerna var små, försökte pyssla, sjunga, leka mm..de förstod ingenting då de var för SMÅ. Först när de var runt 3 tyckte jag att det gick att se att de kunde interagera och kunde koncentrera sig lite ..
Sonen är ju nu 21 månader och jag har provat bygga torn (kul i exakt 17 sekunder sedan raserar han dem..så nu när vi leker så bygger jag och han raserar..detta kan han göra i 10 minuter kanske sedan är han riktigt less). Han gillar oxå när jag springer runt och jagar honom med inslag av kurragömma-då tjuter han av lycka och som sagt, vi får passa på att leka detta innan grannen under oss flyttar in..

Sonens bästa lekställe är i köket förstås, att öppna köksskåpen och lägga in sina skatter, dvs allt han hittar på golvet eller kan tjuva åt sig-det som ligger tillräckligt lågt för honom..vi vet nu när vi saknar något att kolla i skåpen först för där kan ens skor tex finnas..

I helgen hoppas jag att vi kommer iväg till IKEA för att äntligen köpa gardiner då våra svarta plastsäckar nu börjar ge vika:-)Vi satte upp dessa som solskydd och insiktsskydd sommaren -07 och ja, de är fortfarande kvar..Vi har endast lördagen på oss då alla affärer här i Österrike är stängda på söndagar-precis som i Sverige för typ 20 år sedan..tar ett tag att vänja sig att man inte kan tröstshoppa choklad på söndagar utan det är planering som gäller..Fik är dock öppna så hemlige mannen springer ibland iväg och köper lyxbröd till söndagsfrukost.

Ja, nu ligger hallondoften djup över lägenheten (sonen har producerat lite avfallsprodukter).
På återseende!

Huvudvärk och kämpaglöd!

Dagen igår slutade i ett genombrott i en situation som burits med oss i några år. Det är ett märkligt fenomen det där hur vissa saker kommer tillbaka, förklädd i annan form men där principen och ilskan ligger inlindad på samma sätt, gång efter gång.
I vårt fall får man oxå lägga till två olika kulturer (och ja, även om man är född i Europa båda två eller för den delen född i Skåne resp Norrland), uppfostran, normer och rädslor så förstår man att det är olika synsätt att se på saker och ting. Lägg oxå till det faktum att vi pratar ett andra språk, dvs inte våra resp hemspråk och det förvärrar det hela oxå.Men, vi har lärt oss genom åren att upprepat fråga vad man eg menar..ibland låter det som en sämre amerikansk actionfilm härhemma..flosklerna haglar beroende vilka filmer man sett:-)

När vi gick och lade oss dock så var saken utagerad och nu hoppas jag verkligen att vi slipper se dess fula tryne igen..

Dock, så vaknade jag mitt i natten med pulserande huvudvärk..blev livrädd men intalar mig att det förmodligen beror på att det var så mkt känslor iomlopp och att jag hade huvudvärk redan när jag gick och lade mig somjag fick ta huvudvärkstabletter för..Jag saknar en hel del sömn oxå då Livia nu vaknar 2 ggr per natt igen sedan några dagar tillbaka..
Idag är jag yrslig och givetvis supertrött, kanske för att kroppen och själen förhoppningsvis nu kan få pussla ihop sig och vila efter allt som hänt och händer.

Positivt är annars att idag ska det letas resor hem till Sverige då jag ska hem i några dagar, hämta tjejerna mina, flyga tillbaka hit och de stannar i två veckor för att sedan flygas hem med min vän G och hennes familj som besöker oss och är transportservice. Ska bli så kul!!

Idag blir det till att bita ihop och kämpa..

Mina tankar går idag till Sabina (se bloggen Sabinas kamp) som igår vid sin strålning av 5 metastaser i hjärnan fick veta att hon fått 10 till!!!!!!De kunde ej stråla dem så de fick avbryta..
Men, hon åker på sin resa på fredag men tiden tickar så fort för henne..cancer är en j-a skitsjukdom...

Tufft,jobbigt, tårar och ilska..

..är det just nu...men som man säger; det som inte dödar det härdar..andlig utveckling!

Vi har dock tillfrisknat från förkylningarna, hemlige mannen är på jobbet men lille sonen har nu fått feber..

Förkylningsföljetongen fortsätter..

..inställning: ÖVERLEVNAD!!
Hemlige mannen släpade sig till jobbet idag men kommer hem tidigare än beräknat då han är riktigt illa däran och blir hemma några dagar..vi är helt nere för räkning..det mystiska är att barnen inte uppvisar ett endaste litet symptom..peppar,peppar..