Som det kan bli..

Ingång till HC i Kabul-obs skylten; inga vapen!!!

En kär vän ringde mig idag (vi har jobbat inom samma bransch ett tag) och trivs super ihop..hon undrade hur det var med mig (ja, jag har typ gått under jorden ett tag pga det deprimerade liv vi för tillfället har-att sitta och vänta..har aldrig varit min starka sida)och hon sade bl a; att tänk om några år när du tittar tillbaka på denna tid och funderar på vad som hände och vart du sedan tog vägen i livet...

Precis-detta fick igång min tankeverksamhet och jag inser att jag levt ett omtumlande och berikande (oftast tufft och hårda livsläxor) men jag skulle aldrig vilja ha något ogjort..varje händelse, varje möte med en person, har på något vis fått mig att gå framåt i livet..Jag är medveten att från utsidan så har nog många ruskat på huvudet och undrat hur jag tänkte men vissa saker har jag bara varit tvungen att testa..

Jag ägnade 20 år åt det militära (började som frivillig i ungdomsverksamhet och gick alla kurser man kunde, fick förmånen att bli utbyteskadett för Sverige och for iväg på tre intressanta och roliga veckor till England sommaren 1991)Direkt efter gymnasiet rykte jag in i lumpen, på ett förband som ej finns längre idag, KA2 i Karslskrona..det var en tuff tid på många sätt-inte lätt att vara pionjär..Avslutade min tjänstgöring efter ca 6 månader och fick förflyttning till Flygvapnet och hamnade på ett annat förband som oxå numera är nedlagt-F4 Frösön.

Sedan var det några intensiva år med utbildningar, barnafödande, plugga på universitet, jobba på Militärhögskolan och utbilda blivande officerare, kaptenskurs och sedan tjänstgöring 6,5 månader i Afghanistan..den mest udda tid i mitt liv men oxå bland det mest givande..hittade några gamla kort i datorn som jag kan dela med mig av..(obs-fattar inte hur jag ska få till snygg layout-ha överseende)

2006 sade jag tack och adjö till försvaret av familjeskäl och tog nästa kliv-till att vara chef för en HC (VC).Otroligt spännande och givande-många gemensamma beröringspunkter från Försvaret men oxå totalt olikt..jag gick från en mansdominerad värld till en kvinnovärld..Jag avsade mig dock det uppdraget när jag blev gravid med fyran ( man har ett förordnande i 3 år)och skulle jobbat som handläggare på stab men av det blev det intet och inte heller min webshop som jag bara precis hann starta upp...pga skitcystan...nu ligger framtiden som ett oskrivet blad och vem vet vad som lurar bakom hörnen av mitt hittills så oförhappandes liv...Nu är det fullt kaos i bakgrunden-en övertrött son som behöver sova men som inte håller med:-)

Undersökningsrum i Kabul
Spontan tepaus på gatan-fantastiskt vänliga människor.