Stjärnfamilj

Stjärnfamilj

torsdag 2 oktober 2008

Ambulans, icke-sömn och rörmokare..

Igår så vakande sonen med svårigheter att andas. Han fick kämpa rejält för att få luft och hostade slem och hade panik-inget farligt men ack för en mamma så lurar paniken bakom hörnet..Ringde sjukvårdsrådgivningen-där var det kö-ringde då 112 för sonen hade klara problem med andningen och jag vet sedan förra året att det går så fort när han når sin "återvändsgränd"dvs när hans egen panik sätter in och han flämtar efter luft..
SOS sände ambulans men ringer efter ca 15 min att ambulansen fått vända tillbaka men bil kommer från Ösd (mkt märkligt men precis samma hände när vi for in första gången när G var 4 månader).De erbjöd dock att jag kunde få ha en syrra på medhörning men jag tyckte att G klarnat till lite så jag avböjde..

Ambulansen kom efter ca 1 timme och de var superbra-han fick lite adrenalin på väg in till sjukhuset, vi träffade en läkare som menade att det "är inget farligt" och inga barn dött av krupp (detta vet jag men ur mitt perspektiv så vet jag oxå att det finns hjälp att få på sjukhuset iform av adrenalin som hjälper honom att få det drägligt). De skrev in oss och G var helt galen, dvs speedad..Kl 02.30 var i vårt rum och G kunde ej komma till ro..vid 04 slumrade han till i sin bilstol men då började han pipa/väsa och personalen som kikade till honom ville ge adrenalin-han vaknade till i en hostattack och fick då medicn och givetvis så blev han än mer speedad..05.45 efter mer välling, alvedon och näsdroppar så somnade han äntligen en stund (jag var helt förbi av trötthet, jag som är beroende av sömn och haft han hemma från dagis med vaknätter på detta men, det blev ett test i att se hur mkt jag orkar)07.30 vakande han igen, olycklig och hostandes..jag visste inte vart jag var så jag satte honom i bilstoeln och satte på barnprogrammen och slumrade till 08.30..Frukost, rond och hem..Gulliga U ryckte ut och körde hem oss..G somnade i bilen och sov sedan till 14, lite välling, somnade igen och vaknade vid 16.30 och är hyfsat ok-hostar fortfarande men han får hosta på stackaren, det måste ut..
Nu är den stora frågan-kommer han gå med på att lägga sig ikväll?Det kommer bli ytterligare en vaknatt och jag är så glad att hemlige mannen anländer imorgon igen för detta är mer än jag kan hantera för tillfället..Ensam är DEFINITIVT inte stark kan jag tillstå numera..

Inte nog med detta så gick röret under vasken i två delar igår under em och ingen akut rörmokare fanns att tillgå..kul, det luktar inte hallon just nu och det känns som jag lever på 1800-t då jag får tömma hinken (som fångar upp vattnet när jag tar vatten för välling mm) i toastolen..slipper ju gå ut iallafall:-)
Det är dock mkt typiskt att allt händer när maken lämnar oss för 5 ynka dagar...

Dessutom så ringde vårt bostadsbolag i Wien förra veckan för att berätta att grannen under vår lägenhet hade massor av vatten som läckte genom taket som kom från vår lägenhet..kul..
Maken skickade bästa kompisen över till lägenheten och det var gummistövlar på redan i hallen då vattnet stod högt..vår lägenhet är nyrenoverad (1 år sedan) så vi fattade ingenting vad som hänt..kompisen mötte rörmokaren i Wien och det visade sig att klantskallarna ej kopplar rören ordentligt i toastolen så det hade oxå gått itu och pumpat ut vatten i lägenheten..
Ja, detta var vår lilla rapport från livet i lilla byn och stora staden:-)

1 kommentar:

Anonym sa...

Nu har jag läst din blogg Mia, vilken dramatik! Tänk att du fick vänta så länge på operation, omänskligt. Känner igen känslorna av eufori i ena stunden och oro och rädsla i nästa.

Stort lycka till med din graviditet och kommande barn!