Ny förkylning och terror

Jag står inte ut..nu rinner näsan och jag känner mig överkörd av något tyngre.
Min pigga känsla är long gone. Jag vill ju träna..men idag får jag tröstäta då det är väldigt synd om mig.

På em ska vi äntligen träffa en svensk-engelsk familj i deras nybyggda hus en bit utanför Wien.
De har en son som är 8-9 mån äldre än Gustaf och en dotter som är 5 månader yngre än Livia.
Vi kommer förmodligen äta middag på en Heuriger så det blir ett trevligt avslut på denna helg.

Gårdagen spenderade vi på IKEA tillsammans med resten av Wien. Slog oss inte att det var lönehelg förräns vi insåg att knappt kunde få en parkering kl 10.30.

Barnen var ledsna och griniga och det förstår jag då de var helt uppspelta när jag kom i fredags. Dock så gick de och lade sig i nästan vanlig tid och sov hela natten.
Jag är förundrad över att de utan knot lägger sig vid 19 (Livia) och 19.30 (Gustaf)efter att ha fått sin bok läst (dvs han läser för oss genom att peka i boken).
De vaknar vid 07 och sedan är det full fart. Dock så leker de med varandra och självklart blir det bråk då och då men det passerar snabbt förbi.

Jag var inte lycklig över att flyga som vanligt och än värre blir det med dessa utlovade "terrorattacker" på ställen som tunnelbanor och flygplatser. Jag minns iallafall bomben i Londons tunnelbana sommaren 2005 och tåget i Madrid där över 200 fick sätta livet till.
Jag försöker hänga med i utrikespolitiken även om det var mer förr med tanke på mitt dåvarande jobb men terrorgänget lyckas med mig nu iallafall-att skärra mig och få mig att undvika vissa saker-allt för att skapa min egen "falska kontroll".