Minut för minut

kämpar jag för att hålla ångesten stången..det här är inte kul..har som vanligt läst på fakta och ångest är de "förtryckta" känslor som måste ut..och det finns en hel del som slammats ihop under min levnadstid..men, det går att bota och man gör det bäst själv...dock så gör sömnlösheten inte att det går så bra just nu (pga lilltrolla)
Dock så har jag bett om hjälp utifrån för att få stjälpa ut en del och få tips på strategier så detta klämmer jag in under mina få dagar i Svea..

Och så är det dags att flyga hem..just nu har jag kluvna känslor men vet oxå att när jag gjort denna resa på EGEN hand(och dödat lite demoner) så mår jag förmodligen så pass mkt bättre då jag återtar en del av gamla "äventyrslystna" jaget. Men, visst,det blir på Bambi-ben som jag kommer checka in, landa Stockholm,åka tåg i några timmar och sedan sova själv utan hemlige mannen..men, det blir bara en natt för sedan blir det tjejträff, jag och mina tre tjejer..som jag längtar..

Jag lever men stångas och orkar inte skriva mer just nu..på återseénde!