Måndag med stort M..

Timmarna tickar mot nedräkning och förväntan är stor om vi ska få åka eller om det blir att ytterligare vänta?!Isåfall ska de få svara på ett A4 med frågor och förklara för mig varför man skjuter upp det hela..Idag så "motionerade"jag-BB korridoren igen, ca 150 m tur&retur och det gick lite bättre än tidigare i veckan men jag blir grymt yr och snurrig-mycket skum känsla och besvikelsen är total..har ju inbillat mig att jag är "bra"..bakslag..men, hemlige mannen och jag vill att jag åker hem om de fortsätter skjuta upp op-det har ju inte hänt ngt drastiskt de senaste dagarna och jag år inte svimningskänslorna och jag fixar gå och duscha,hämta fika och sitta upp lite längre stunder numera..Tiden går ohyggligt långsamt här på hospitalet..
Tittade dock igår på Greys Anatomy (säsong 1 de sista avsnitten) och märkligt vad mycket hjärnop det var:-)Alla gick bra (tack tv)
Ungefär som när man är gravid och bara ser gravida eller då man köpt en bil i en speciell färg och märke och bara lägger märke till liknande bilar efter det:-)

Sonen och hemlige mannen är på väg hit och kvällens nöje blir att se hans hemland bli slaktat i fotbolls EM. Österrike har aldrig varit med i EM och nu då de arrangerar så fick de fribiljett:-)
De kvarstannar över natten och som sagt, fokus ligger på morgondagen..

Mitt pyre växer, häftig känsla och jag undrar stilla vad som ligger i denna lill* bebis öde som kommer bli sövd redan under grav-känns lite olustigt...men, som allt annat de sagt-allt ska gå bra!!!

Håll tummarna för morgondagen!!!!