Hjärtat slits ur kroppen

då det idag var dags att säga hej då till mina stora tjejer..Nu får det inte dröja lika länge som det gjorde nu innan vi ses igen..Dock så har det varit en belastning att finnas till för 4 barn och mig själv..Dessutom med oron när de stora blev sjuka och nu är de små sjuka..
Hemlige mannen har kört nattskift i veckan och han är oxå sliten,så sliten..
Vi har nu enats om att vi behöver en längre weekend,ett break från vardagen.
Det har vi aldrig haft under våra snart 5 år och nu känns det som att det kan vara läge,något att hålla fast i och längta efter i den tuffa vardagen..att bli ompysslad,sova när man vill,hur länge man vill,pyssla om kroppen,äta gott..

Nästa steg i familjen är inskolning av Livia på dagis i april och då går Gustaf upp ett steg på storbarns avdelningen..

Just det,idag fick vi vända soffan igen (hade det så i 6 månader med Gustaf som bara klättrade)och nu har lilla fröken fallit ur med huvudet före två gånger denna helg.